Jag trodde nästan att jag skulle behöva stanna bilen, men jag tog mig i alla fall fram till parkeringen och satt och lipade där hur länge som helst...
För er som inte har hängt med här i min blogg på ett tag så kan jag ju berätta att min pappa gick bort i en hjärtinfarkt för lite mer än 4 månader sedan, och han bodde i samma trappuppgång som farmor (som vi är och hälsar på nu)...
Nu är det dags för fika!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar