Gud, vad jag älskar mina barn!
Även om jag är inne i en jobbig period i livet just nu och känner mig ledsen och nere för det mesta, så är mina ungar mitt allt och jag älskar dem över allt annat!
Hur dåligt jag än mår så ska de alltid känna att jag finns här till 100% - jag skulle aldrig svika dem eller någonsin få dem att tvivla på min kärlek!
Jag hoppas att jag blir en lika bra mamma till dem som mamma var för mig, och att de känner sig lika trygga med mig som jag gjorde med henne!
Efter allt det här med pappa så har sorgen efter mamma hamnat lite i skymundan, men nu ikväll så kikade den fram igen och framkallade några tårar...
Åh, vad jag saknar mamma och pappa :-(
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar