Dumma mobil!

Som ni ser på datumet på bilden under ser det ut som om jag skickade iväg den imorse, men jag tog alltså bilden igår och sen blev den fördröjd i telefonen... Fast egentligen, vad spelar det för roll? Grejen är den att jag gärna vill skriva här på bloggen, men jag har ingenting att skriva om. Allt känns ganska deprimerande för tillfället... Vikten går åt helvete, husköp/hyra går åt helvete, jag och M tjafsar hela tiden om jobb och framtid och boende... Det känns som att jag hela tiden går och väntar på att något ska hända, men det gör det aldrig! Dessutom får det ju till konsekvens att jag typ aldrig lever i nuet, utan dagarna bara går utan att jag gläds över dem... Förstår ni vad jag menar?

Jag vill ha ett hus där jag vet att jag ska bo i hela mitt liv, där Alva alltid kan känna sig hemma (det är vad jag har saknat i hela mitt liv - när jag var liten bodde jag först med mamma och pappa, sen hos farmor och farfar en period, och sen hos pappa med besök hos mamma varannan helg). 

I hela mitt vuxna liv (fr o m att jag var 17 år) har jag bott i regel i max 1 år på ett och samma ställe. Jag flyttar precis HELA tiden och känner mig aldrig hemma någonstans! Det enda stället som betyder riktig trygghet för mig är hemma hos mamma, och ibland känner jag att jag vill flytta hem igen... (Nej Anders, du behöver inte oroa dig - jag ska INTE flytta hem igen :-)

Det jag menar är att jag vill ge Alva och mig själv den tryggheten i ett hem som jag aldrig har haft, men som jag längtar ihjäl mig efter!

Jag vill ha ett hem, ett bra jobb, M och Alva, familj, kompisar... ett bra liv, helt enkelt! Men jag vet inte hur jag ska nå dit... Allt känns bara skit hela tiden!

Hmm, man kanske inte ska skriva på bloggen när man känner sig så nere som jag gör nu, för det är ju inte meningen att förpesta tillvaron för alla er andra. Men samtidigt är det så skööönt att få spy ur sig lite galla över sitt miserabla liv, för då slipper man tänka på det så fort man har skickat iväg inlägget. Har man väl fått det ur sig, känns det alltid mycket enklare.

Hur som helst, ikväll när M kommer hem från jobbet ska jag sticka iväg till mamma och gå på ljusparty. Ensam... Kommer inte ens ihåg när jag gjorde något utan Alva senast. Har ni varit på ett Partylite-party någon gång? I början tyckte jag att det var svindyrt och onödigt, men gud vad jag älskar deras ljus och dofter!