Jobbade från kl 6 till 16.30 och var så trött att jag kände mig svimfärdig på slutet, men det visade sig att dagen inte på långa vägar var slut där... M och ungarna hämtade upp mig efter jobbet och jag märkte direkt att Noel var på dåligt humör, och strax efter det så släppte helvetet löst!!!
Han ville springa och möta upp mig på parkeringen men M höll fast honom och ville att han skulle stanna till och kolla åt båda hållen först så att det inte kom någon bil, och då blev han tvärilsk... Han VÄGRADE att sätta sig i sin bilstol och började att sparka och slå på mig, och när vi förklarade att det beteendet inte var okej och att McDonaldsbesöket efter detta var avbokat, så blev han helt rabiat!
Alltså, jag blev nästan rädd för honom...
Han vrålade och skrek att han ville ha hamburgare, och ena sekunden skrek han förlåt förlåt förlåt och andra sa han att han skulle riva mig och slå mig och skära mig tills det kom blod (!)... Han skulle sparka mig så att jag trillade och sen skulle han flytta till ett annat hus!
Jag och M bestämde att jag skulle stanna hemma med Noel så att han och Alva kunde åka iväg någonstans och äta i lugn och ro, och den striden som väntade hemma var helt overklig!
Han slet sig loss ur mina armar när jag försökte prata med honom, och han sparkade och slog på allt som han kom åt... Jag tog med honom ner till sovrummet och tänkte att han fick lägga sig ner i sängen och lugna ner sig lite, men han var helt galen; han illskrek och rev ner en tavla, slet ur alla sängkläderna ur sängen och välte lampan på nattduksbordet... Han skrek att jag var en idiot och att han skulle slå mig och att han ville springa till mig på parkeringen och att han ville ha hamburgare... Alltså, jag har aldrig varit med om något liknande!!!
Efter ca 40 minuter lugnade han ner sig och började snyfta, sa förlåt i normal ton och ville kramas, och sen var anfallet över! Resten av kvällen var han helt normal och jättesnäll...
Är det så här 3-årstrots yttrar sig eller har han blivit besatt av någon ond demon eller nåt!?! Man kan ju börja undra... Vilken jävla pärs...
Tidigare idag när jag var på jobbet tog M med sig ungarna och åkte till Varnhems klosterkyrka, och det tyckte de var jättehäftigt! De kikade runt inne i kyrkan och fikade på cafét utanför efteråt... Mysigt!
Nu ikväll har jag och M käkat Marabou och kollat på Big Brother, och nu är jag så trött att jag svimmar snart... Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar