Om att slå knut på sig själv...

Igår så ringde de från jobbet och undrade om jag kunde hoppa in och jobba p g a sjukdom, och jag svarade såklart att jag skulle försöka fixa det och bad om att få återkomma om typ tio minuter. Nu tackade jag för en gång skull nej, men till saken hör den att OM jag hade gått in och jobbat så hade jag fått jobba 10 dagar i sträck (vilket i och för sig inte gör mig något, men ändå)...

Dessutom så hade jag lovat Alva att hon skulle få ta hem en kompis och kommit överens med kompisens mamma att jag skulle hämta henne på fritids och sedan lämna henne på eftermiddagen...
Jag hade alltså fått ringa till kompisens mamma och sagt att de inte kunde leka och att hon fick hämta sin dotter på fritids på eftermiddagen istället, fått ringa till dagis och höra om Noel fick vara där till stängning, fått ringa till fritids och kollat om Alva fick vara där till klockan halv sex samt fått ringa till M och be honom ta ett tidigare tåg från jobbet så att han hann hämta bilen utanför Maxi innan han kunde åka och hämta ungarna...

Dessutom så kom jag på att jag hade lovat brorsans fru att vara barnvakt åt deras son medan hon uträttade ett läkarbesök på eftermiddagen...

ÄNDÅ så övervägde jag att hoppa in och jobba bara för att jag alltid vill vara alla till lags och ställa upp! Jag hatar att inte kunna vara till hjälp, och det känns som att jag svek min chef...

Är jag för snäll eller för dum!?!