Jag har verkligen ingen kraft och ingen motivation - nu tycker jag faktiskt att det är himla synd om mig själv!
Nu har jag legat här i soffan i fyra dagar, och det känns inte som att jag blir bättre... Inatt var jag helt igentäppt i hela näsan så jag kunde bara andas genom munnen, vilket fick till följd att jag vaknade flera gånger av att jag hade jätteont i halsen och att läpparna blev så torra att de har spruckit :-(
Jag ringde precis till jobbet och sa att de var tvungna att ersätta mig imorgon också, och fast jag känner att jag inte klarar av att jobba så får jag så dåligt samvete när jag ringer och sjukanmäler mig! Trots att jag knappt har en enda sjukdag tidigare i år så vill man ju inte ställa till med besvär... Usch, jag antar att det är "Fröken Duktig" som ställer till det för mig - varför ska man alltid nedvärdera sig själv för och slå knut på sig själv för att alla ska bli nöjda och glada!?!
Det är klart att mina chefer skulle tycka att det vore bra om jag kunde komma in och jobba i helgen så att de slapp extraarbetet med att ringa in personal och ersätta mig, men å andra sidan så blir ju folk sjuka och de vill ju inte att jag springer runt där och smittar ner både kunder och arbetskollegor...
Trots att de aldrig har gett sken av att det blir "jobbigt" att ersätta sjukdom, så får jag dåligt samvete för att jag ligger här hemma och är sjuk och inte kan jobba - hur dum i huvudet får man bli?
(Dessutom så är det ju massor av kassörskor som skriker efter fler timmar, så man kanske har gjort dagens goda gärning genom att vara hemma istället ;-)
Nu ska jag fortsätta att läsa i min bok, och fundera ut vad jag önskar mig till kvällsmat när M kommer hem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar