Varför inte vegetarian?

Igår fick jag frågan om varför jag inte är vegetarian längre eftersom jag hade varit det under så lång tid innan jag började att äta kött igen (jag hade varit vegetarian i 15 år; d v s sedan år 1996)...
Och svaret är att det berodde mycket på mammas bortgång!

När hon drabbades av en stroke och vi vakade över henne i 3 veckor på Sahlgrenska i Göteborg, så hann man tänka en fasligt massa tankar under den tiden... Och en sak som jag kom fram till är att livet är alldeles för skört och förgängligt för att krångla till det!

När jag blev vegetarian så gick jag i årskurs två på gymnasiet - jag var punkare, färgade håret lila, hade en piercing i näsan, titulerade mig anarkist, feminist och människorättskämpe, och jag trodde verkligen stenhårt på idén om djurs/människors lika värde! Det var helt otänkbart för mig att äta en död varelse med senor, ben och blod, och jag ifrågasatte kraftigt djurhållningen och miljöproblemen som den medförde...

Jag tycker fortfarande att det är hemskt med slakt och djuruppfödning under vidriga förhållanden, men jag har varken orken eller energin att engagera mig i problemen... Egoistiskt, eller hur?

Jag har insett att man lever här och nu på jorden under en begränsad tid, och den tiden vill jag fokusera på mig själv, mina barn, min familj och mina vänner!
Jag vill inte krångla till det och ställa till besvär när jag blir bortbjuden på middag, och jag vill inte begränsa mig i mina möjligheter. Herregud, det räckte ju med att åka till Ikea/A6 i Jönköping för att det skulle bli jobbigt att hitta ett ställe att äta på med BRA vegetarisk mat - vi rusade runt bland restaurangerna och jämförde, och till slut så var vi döhungriga och sura på varandra! Och så slutade det med att vi satt och åt någon äcklig pasta med tomatsås eller en vidrig friterad burgare med ärtor och majs på McDonalds...

Nej, jag kände helt enkelt att all ork och energi till att vara politiskt korrekt rann ur mig när mamma gick bort, och den har tyvärr inte kommit tillbaka än :-(

Så där har ni svaret.........

Ps: jag försöker fortfarande att vara en så bra människa som jag kan, men visst borde jag kanske öka på min solidaritet med vanskötta djur, krigsoffer, psykiskt sjuka människor, misshandlade barn och kvinnor m m... Men just nu så finns engagemanget inte där. Tyvärr!