Jag älskar förresten båda mina barn så mycket att det värker i hjärtat...
Och för tillfället så svider det jävligt mycket i ögonen också, för precis som vanligt på Mors Dag så är det även mycket sorg och saknad som kommer upp till ytan (blandat med all glädje och tacksamhet över ens egna ungar, såklart)...
Idag har jag tänkt mycket på pappa också - jag saknar båda mina föräldrar så fruktansvärt mycket! Och ju mer jag tänker på det, desto räddare blir jag att det ska hända mig någonting så att de också tvingas leva med sorgen och känslan av tomhet som har präglat mig de senaste fyra åren :-(
Trots att det känns lite deppigt så här på kvällskvisten så har dagen varit jättebra i övrigt - nu ska jag gå och lägga mig och hoppas på en ny, ännu bättre dag imorgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar