Vi tackade nej till huset.

Och det känns så himla rätt! M blev jättebesviken, men jag förklarade hur jag kände det, och jag skulle inte ha klarat av att bo där ute! Däremot har vi fått ett svar på vår annons från en man som har två hus till uthyrning, så jag har precis skickat iväg ett mail till honom och hoppas att han svarar på det snart. Sen är det en kompis till en kompis som har ett hus också, så henne ska jag prata med imorgon. Åh, jag hoppas så innerligt att något av husen passar oss och att de gillar oss!

Jag börjar bli förkyld! Jag har haft jätteont i halsen i två dagar, plus att jag har fått förkylningsblåsor på tungan och en ögoninfektion. Men jag går nog till jobbet imorgon i alla fall, för jag har så svårt för att vara hemma om jag inte är typ dödssjuk. Och imorgon eftermiddag ska vi hem till mamma och fira min födelsedag också, och käka tacos och sen tårta. Mysigt! Man har liksom inte tid att vara sjuk, känns det som...

Nej, nu börjar Alva bli gnällig, så det är nog dags att gå och lägga henne. Jag skriver och berättar vidare om hur det har gått med husen så fort jag vet något mer...

Min födelsedag...

...blev jättelyckad, men nu är jag sååå trött och såååå sockerspeedad! M köpte en sån här Ipod Nano 16 GB till mig - han är helt galen! 

Sen fick jag 700 kronor, lotter (som jag vann 75 kr på), 2 gröna växter, ett par jättemysiga och gosiga strumpor och 2 lila duschhanddukar. Mamma och brorsan träffar jag på tisdag och firar, men jag fick mammas present redan idag: en jättefin väggljusstake från Partylite som kostar 499 kronor. Åh, den är sååå fin!

Jag TROR att jag och M har kommit fram till en lösning: vi behåller lägenheten för att vara på den säkra sidan och för att Alva ska kunna gå kvar på sitt dagis, och så testar vi att bo ett tag i huset. Känns det skitbra kan jag tänka mig att flytta dit, men annars vill jag ha kvar lägenheten så att man vet att man kan bo kvar här. Och skulle jag och M bråka eller om man av någon anledning vill vara kvar i stan, så kan man ju bo en natt eller två i lägenheten.

Gör vi så här så känner jag att jag har kompromissat så pass mycket som jag kan, men efter det här är gränsen nådd! Jag säger inte upp lägenheten eller byter dagis till Alva utan att vara säker till 100%, och det är jag INTE i dagsläget!

Nej, nu är klockan 21, och det är dags att natta Alva. Hon är verkligen helt sockerspeedad efter alla kakor och tårta och chips och festis och allt, så hon kommer nog inte somna än... 

Jag går nog också och lägger mig snart! Det har varit hysteriskt mycket att göra på jobbet idag, och imorgon kommer det nog bli lika mycket och till och med mer. Undrar om vi slog någon sorts rekord i lottförsäljning idag?! Folk har verkligen dålig fantasi - det är Fars dag och typ ALLA köper lotter... Jag är i och för sig inte bättre själv, för pappa fick en presentförpackning med boxershorts/strumpor och lotter, men visst är det tråkigt?! Det är en simpel utväg när man inte har någon bättre idé, typ...

Idag fyller jag år!!!

Ja, idag blir jag 32 år... Det känns inget speciellt faktiskt - man har ju kommit förbi den perioden i livet när man tycker att det är roligt att bli äldre. Men det känns inte tråkigt heller, alltså, det är mer att det inte känns någonting.

Idag ska jag jobba fram till kl 17.00, och sen kommer släkten på pappas sida hit. Det blir lugnt, med lite kaffe och tårta bara. Samtidigt slår vi två flugor i en smäll och firar fars dag också.

GRATTIS PAPPA!

Nej, nu är det dags att hoppa in i duschen och göra sig redo för jobbet. Jag får se om jag hinner blogga något ikväll, annars hörs vi imorgon.

PS: TACK för alla snälla kommentarer efter mitt lilla psykbryt igår! Det känns bättre idag, och jag och M reder nog ut det den här gången också... Vi har ju våra ups- and downs, och den här gången får vi nog jobba på det lite mer bara.

Men tack igen för allt peppande och stöd - det värmer!!!

Jag blir galen snart...

Jag vet varken ut eller in längre... Jag och M bara tjafsar, vi kan inte samsas om någonting och jag ser ingen ljusning. Jag vill massor men samtidigt ingenting. Jag mår SKIT!!! Jag ser ingen framtid. Hur ska vi hitta tillbaka till varandra? Är det meningen att vi ska vara tillsammans? Vart ska vi bo? Vart ska vi jobba? Hur mycket ska man egentligen kompromissa? Vad gör mig lycklig? Hur vill jag leva mitt liv? Hur ska vi få ihop våra liv?

Tankarna bara snurrar, och jag hänger inte med... Allt känns SKIT!!!

Jag längtar efter julen och en härlig släktfest, M vill sitta hemma... Jag vill bo nära stan och dagis, M vill bo ute på landet... Jag vill bo stort, för M duger det med en skokartong... Jag vill kunna vara kvar på mitt jobb där jag trivs, M vill inte jobba alls (och vill definitivt inte att jag jobbar helger)... Jag vill ha rent och fint, M diskar inte ens längre...

FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN FAAN!!!

Varför ska det vara så jävla svårt?

Jag vet att jag älskar M innerst inne, men jag har svårt att få fram de känslorna just nu... Och jag vill verkligen inte bo så här trångt längre... Jag blir galen!

Förut ringde de från dagis och ville att jag skulle lämna Alva tidigare idag, för de skulle hem till en dagiskompis som fyller år, så nu har jag suttit här hemma i lugn och ro och druckit kaffe och ätit en god frukost, och det är sååå skönt att få vara lite ensam! Jag är ALDRIG ensam längre! Jag har tappat bort mig själv, och hinner aldrig leta reda på vart mitt sanna jag har tagit vägen... Det finns ingen plats för mina egna tankar i mitt eget liv... Det är alltid något man går och bekymrar sig över eller något som upptar all ens tankeverksamhet... Det kanske är därför jag trivs så bra på jobbet - det är det enda stället där man inte behöver tänka... Man gör det man ska och that´s it! Skönt! Samtidigt kan man ju inte gömma sig bakom ett jobb hela livet!

Usch, jag vet som sagt varken ut eller in längre...

Faan, livet är skit!!! 

Egoblogg...

...istället för viktblogg! Så här snygg var jag igår kväll när jag drog på mig min gamla vintermössa och gick ut och gungade med Alva när det var beckmörkt ute. Det sägs ju att man ska vara ute mycket när man känner sig deppig, så jag ska tänka mer på det. Det är ju inte direkt bättre mellan mig och M idag - jag vet inte hur det här kommer sluta... Jag känner att jag gör ALLT för att det ska funka och kännas bra för ALLA, inte bara en, men det är verkligen ingenting som duger! Senaste infallet är att M ska börja jobba de helger jag är ledig... Varför? Ingen aning...

Regn och rusk...

Är på väg till jobbet och har inget bättre för mig än att gå och ta kort på mig själv... Jag och M gick och la oss som "ovänner" igår, och det känns så tråkigt. Han vill verkligen flytta till det där huset, men jag tycker att det finns för många minus... Alternativet är att vi kör dubbelt boende ett tag - det har vi ju klarat förut.

Dumma mobil!

Som ni ser på datumet på bilden under ser det ut som om jag skickade iväg den imorse, men jag tog alltså bilden igår och sen blev den fördröjd i telefonen... Fast egentligen, vad spelar det för roll? Grejen är den att jag gärna vill skriva här på bloggen, men jag har ingenting att skriva om. Allt känns ganska deprimerande för tillfället... Vikten går åt helvete, husköp/hyra går åt helvete, jag och M tjafsar hela tiden om jobb och framtid och boende... Det känns som att jag hela tiden går och väntar på att något ska hända, men det gör det aldrig! Dessutom får det ju till konsekvens att jag typ aldrig lever i nuet, utan dagarna bara går utan att jag gläds över dem... Förstår ni vad jag menar?

Jag vill ha ett hus där jag vet att jag ska bo i hela mitt liv, där Alva alltid kan känna sig hemma (det är vad jag har saknat i hela mitt liv - när jag var liten bodde jag först med mamma och pappa, sen hos farmor och farfar en period, och sen hos pappa med besök hos mamma varannan helg). 

I hela mitt vuxna liv (fr o m att jag var 17 år) har jag bott i regel i max 1 år på ett och samma ställe. Jag flyttar precis HELA tiden och känner mig aldrig hemma någonstans! Det enda stället som betyder riktig trygghet för mig är hemma hos mamma, och ibland känner jag att jag vill flytta hem igen... (Nej Anders, du behöver inte oroa dig - jag ska INTE flytta hem igen :-)

Det jag menar är att jag vill ge Alva och mig själv den tryggheten i ett hem som jag aldrig har haft, men som jag längtar ihjäl mig efter!

Jag vill ha ett hem, ett bra jobb, M och Alva, familj, kompisar... ett bra liv, helt enkelt! Men jag vet inte hur jag ska nå dit... Allt känns bara skit hela tiden!

Hmm, man kanske inte ska skriva på bloggen när man känner sig så nere som jag gör nu, för det är ju inte meningen att förpesta tillvaron för alla er andra. Men samtidigt är det så skööönt att få spy ur sig lite galla över sitt miserabla liv, för då slipper man tänka på det så fort man har skickat iväg inlägget. Har man väl fått det ur sig, känns det alltid mycket enklare.

Hur som helst, ikväll när M kommer hem från jobbet ska jag sticka iväg till mamma och gå på ljusparty. Ensam... Kommer inte ens ihåg när jag gjorde något utan Alva senast. Har ni varit på ett Partylite-party någon gång? I början tyckte jag att det var svindyrt och onödigt, men gud vad jag älskar deras ljus och dofter!

Tacos till kvällsmat.

Vad gott det är med tacos! Och det blir ju dubbelt så gott med ett snyggt uppläggningsfat- det här fina har jag fått av brorsan. Tack! Tyvärr försvann lite av matlusten av att jag och M "bråkade" om framtiden. Han tycker att vi ska ta huset och byta dagis till Alva, men jag håller inte med...jag vill också bo i hus, men inte till vilket pris som helst...

Det blir nog inget hus...

...i alla fall inte det här. Förut när jag hämtade Alva på dagis frågade jag personalen om hon får gå kvar på sitt dagis om vi flyttar, men det får hon INTE. Man måste visst vara skriven i den kommunen där man har sitt barn på förskola, även om den är privat. Tyvärr! 

Jag ringde till M på jobbet och berättade nyss, och han blev jättebesviken! Jag förstår honom till 100% för han var verkligen sugen på det här huset, men samtidigt är det ju lite litet plus att jag inte vill flytta iväg Alva från sina kompisar om man inte vet om att det är för flera år framåt. Vi skulle prata mer om det över några tacos ikväll, men det är väl bara att ge sig ut på en ny jakt... Tänkte sätta ut en annons i morgontidningen också, för än så länge har vi ju bara annonserat på Internet.

Håll tummarna för oss!

Ska vi flytta?

Jag har beslutsångest!!! Jag och M har ju drömt och fantiserat om att bo i hus i flera år, och nu har vi fått möjlighet att hyra en söt lilla stugan fr.o.m när vi vill. Den ligger 2,5 mil utanför stan, på ett annat pars tomt... Och den är bara på 2 rok... Och vi kommer behöva en bil till... Samtidigt är det ju faktiskt ett hus! Och ägarna var jättetrevliga! Och hyran är bara 4000 kr/månad inkl allt (värme, vatten, el, sophämtning m m). Jag behöver råd! Ska vi våga slå till?