Och just nu vill jag bara sova, för jag är jättetrött!
Värm 1/2 dl grädde i en kastrull och ta sen bort kastrullen från plattan. Rör ner 125 g ljus el. mörk blockchoklad ( jag använde ljus choklad) och 15 krossade Marianne.
Rör tills allt har smält ihop.
Ställ smeten kallt i kylen i ca 1 timma, och ta sedan fram den och rulla ca 20 bollar.
Ställ in bollarna i frysen i ca 15 minuter.
Smält 100 g vit blockchoklad och doppa bollarna i chokladen. Lägg dem sedan i formar och strö ev. över strössel...
Klart!
Snart kommer M hem och då ska vi käka lite kvällsmat, och sen ska jag dimpa ner i ett bad. Och trycka i mig Novalucol; fy, vilken halsbränna jag har!
Imorgon är det sista arbetsdagen för mig, och sen är jag ledig fredag-lördag-söndag... Härligt!
Imorgon efter jobbet ska jag julklapps-shoppa med pappa, farmor och min farbror också, så snart är det dags att skriva ner långa inköpslistan ;-)
År 1992 slutade jag i grundskolan.
Jag var sugen på att läsa vidare på Humanistisk linje, men till slut föll valet på en 3-årig Ekonomisk linje på Västerhöjdsgymnasiet här i Skövde.
År 1995 tog jag studenten med 3.8 i medelbetyg...
Hösten samma år flyttade jag och 2 kompisar upp till Umeå, och där studerade vi 20 p Praktisk Filosofi på Umeå universitet. Efter den terminen flyttade jag tillbaka till Skövde och gjorde ingenting speciellt; gick bl a en kurs på Datorteket, sökte lite olika jobb och fick en ungdomspraktikplats på Stadsbiblioteket.
1997 flyttade jag ner till Malmö och började studera Sociologi på Lunds universitet. Jag läste i 3 terminer och avslutade med en C-uppsats: "Café-livets sociala funktion; om kvinnors upplevelser av cafébesök".
Efter det fortsatte jag med en termin Kvinnovetenskap och en termin Etnologi.
Nu var jag skoltrött och flyttade hem till Skövde igen, och fick jobb på Pressbyrån på KSS. Där stannade jag nästan 2 år, och sen blev jag sugen på att studera igen...
Jag kom in på en Teckenspråks-kurs på Hellidens folkhögskola, och efter en termin där kom jag in på Teckenspråkstolk-linjen i Örebro. Där stannade jag bara i en termin, och sen flyttade jag hem igen.
Jag började arbeta som servitris på en restaurang/pizzeria i Falköping samt jobbade lite extra på Pressbyrån igen, och i augusti år 2004 blev jag anställd på Ica Maxi. Och där befinner jag mig fortfarande... ;-)
Och där måste jag ju i och för sig hävda mig och påstå att jag har klättrat några steg uppåt med tanke på att jag är både fastfood-ansvarig, miljöansvarig, allergiansvarig samt MAB-ansvarig (marknadsansvarig i butik). Eller ja, jag HADE alla de här ansvarsuppgifterna, men jag har avsagt mig allt nu p g a graviditeten.
Och det ska bli såååå skönt att få vara mammaledig!!!
Skickat från min iPhone
Så här såg det ut på sista sidan i SLA idag när de rapporterade om olyckan som min kompis var med om igår kväll... Usch, det är så hemskt! Nu gick ju allt bra som tur var, men tänk vad som hade kunnat hända... Livet är alldeles för skört och bräckligt :-(
Idag har jag hur som helst haft fullt upp! Klockan 9.00 lämnade jag Alva på dagis så att hon fick vara med på deras julfest (trots min lediga dag), och sen hade jag 2 timmar att slå ihjäl innan mitt psykologbesök (jag skulle visst vara där kl 11.00 och inte en timma tidigare, som jag har trott hela tiden). Den tiden spenderade jag på Elins Esplanad och gick och kikade på julklappar... Jag vet på ett ungefär vad jag ska köpa till de flesta, men jag sparar alla inköp tills på torsdag när det är julklappshandling med Mariestad-släkten och jag får skjuts hem ;-)
Hos psykologen kunde vi väl båda två bara konstatera att jag har bestämt mig för ett kejsarsnitt, och därmed fick detta bli sista besöket. Jag har ältat och stött och blött för- och nackdelar med vaginal förlossning vs kejsarsnitt, men jag klarar helt enkelt inte av att gå igenom en "vanlig" förlossning igen. På måndag ska jag träffa förlossningsläkaren på BVC igen och berätta om mitt beslut, och enligt min barnmorska kommer hon inte att försöka övertala mig till något annat utan mer berätta om alla risker o dyl som förekommer i samband med ett kejsarsnitt. Och de är jag ju väl medveten om, så det känns helt okej... och samtidigt lite nervöst, såklart!
När jag var klar hos psykologen hade jag ytterligare en timma kvar innan jag skulle hämta prinsessan på dagis, så då ringde jag lillebrorsan och "farsan" som strosade runt och letade julklappar, och frågade om de var sugna på att käka nåt någonstans. Och de var hungriga som tur var, så vi träffades på Elins Esplanad och åt varsin dagens lunch: Anders åt stekt fläsk och raggmunk, Krille åt fisk och potatis och jag åt pasta med fläskfilé i ost- och pestosås.
Efter maten fick jag skjuts till dagis, och sen vidare till MVC... Tack, "farsan"! Förresten så ringde en kille från jobbet till mig när jag var inne på dagis och skulle hämta Alva, och han berättade att de hade hittat mitt Visakort och körkort på restaurangen. Shit!!! Jag hade lagt kortfodralet på brickan och Krille var snäll och dukade bort min bricka när vi hade ätit klart, och ingen av oss tänkte på att det låg där... Som tur är så har jag ju en bild av mig och Alva på bankkortet, så de hade ju sett att det tillhörde mig med en gång. Puh, vad skönt att ingen oärlig person hann sno kortet och tömma kontot (visserligen finns det inte mycket pengar på det, men ändå)... TACK FÖR ALLA ÄRLIGA MÄNNISKOR SOM KAN SKILJA PÅ MITT OCH DITT!
På MVC gick det jättebra! HB-värdet hade stegrats till 137, sockret låg på 5,5 och blodtrycket var 120/80. Jag följde kurvan för mag-tillväxten helt perfekt, och vägde "bara" 82,4 kg... Hmm, mindre bra kanske.... Jag vet inte om jag har berättat om bäbisens hjärtljud innan, men första gången låg de på 155, andra gången 140 och idag 148... Kille eller tjej? Bäbisen därinne har i alla fall lagt sig med huvudet neråt, även om det inte är fixerat. Spännande!
Nu ska jag lägga mig raklång i soffan och vila lite, och vänta in att tvätten ska bli klar. Jag orkar bara köra en enda maskin idag och det fick bli sängkläderna...
På återseende!
Jag skriver mer sen; nu kommer min buss - dags för ett besök hos psykologen igen...
Alltså, klockan är bara strax efter nio, men jag är sååå trött! Jag ville liksom gå och lägga mig redan klockan halv åtta...
Det är samma sak på jobbet; jag sitter i kassan och är helt koma-trött hela dagarna! Hmm, jag käkar ju järntabletter, men man kanske har någon annan typ av vitaminbrist!?! Eller så är det kaffet...
Hur som helst så går jag och lägger mig nu. Imorgon jobbar jag kl 9-14.15, på tisdag har Alva julfest på sitt dagis mellan kl 9-13, och då ska jag till psykologen kl 10.00 och till MVC kl 13.30, på onsdag jobbar jag kl 9-14 och på torsdag mellan kl 8-14.15...
Och på fredag är det JULAFTON!!!
Min största fobi i livet är GETINGAR!!!
Jag är livrädd för getingar, och jag har faktiskt varit det så länge jag kan minnas! Jag blir helt hysterisk när jag ser en geting, och blir jag dessutom instängd med en geting i typ bilen, bussen eller i ett trångt rum så blir jag nästan självmordsbenägen... Och det är ingen överdrift!
Och det är definitivt ingenting som jag är stolt över... Jag har flera gånger övervägt att försöka bota fobin med KBT, men då vet jag att de kommer att tvinga mig att utsätta mig för äckeldjuren och det klarar jag verkligen inte av! Shit, jag kan ju inte ens kolla på getingar på teven utan att få hjärtklappning...
Jag är rädd för andra äckliga insekter också (fästingar, iglar m m)...
Däremot är jag inte direkt rädd för spindlar och ormar och sånt där, utan det är de där små, äckliga djuren som man inte har någon kontroll över som skrämmer mig.
Sen är jag självklart livrädd för att någon i min närhet ska bli sjuk, och Gud förbjude, dö...
Efter mammas bortgång är den här rädslan ännu mer påtaglig, eftersom jag nu vet hur snabbt livet kan förändras - jag kanske inte ens vaknar upp imorgon, utan dör av hjärtstillestånd inatt...
Alltså, jag går inte runt och tänker på att alla kan dö om typ 1 minut, men jag är medveten om att det KAN ske... Och bara det är fruktansvärt jobbigt!
Man tar liksom ingenting för givet längre...
Sen nojjar jag såklart jättemycket över Alva, men det gör väl alla som har barn!?!
Jag är livrädd för att hon ska känna sig utanför eller bli mobbad, inte få några kompisar, känna sig otillräcklig, få stryk, bli utnyttjad, drabbas av någon sjukdom m m...
Jag är även rädd för terrorister, fyllegubbar, psykopater, våldtäktsmän, rattfyllerister, pedofiler o s v...
Jag är med andra ord RÄDD för väldigt mycket ;-)
Puss till honom!!!
