På väg till Ikea...

Solen skiner, det är helt underbart väder ute och jag, M och Alva
sitter i bilen på väg till Ikea i Jönköping... Jag älskar
verkligen att strosa runt bland möblerna och fantisera om mitt
drömhem, men jag kommer inte ens ihåg när jag var där senast!? Jag
blev ju av med min bil i november, och efter det har jag knappt varit
utanför stan... Åh, det ska bli så himla kul!!!

Något som är mindre roligt är en grej som brorsan och "farsan"
berättade igår; en kille på deras jobb fick ont i magen häromdagen,
åkte in till sjukhuset och fick diagnosen magcancer och 1 månad kvar
att leva... Fy faan, vad tragiskt!!!
Alltså, när man hör om sånt här inser man ju verkligen vidden av
uttrycket CARPE DIEM...
Ta tillvara på livet och ha en bra dag allihopa!

Godmorgon!

Vilken underbar dag det är ute idag - gnistrande vitt och strålande
solsken... Tyvärr jobbar man ju hela dagen och missar allt det här
vackra, men imorgon slutar jag klockan 12.00, så jag hoppas att
vädret håller i sig.

Tänk vad konstigt att det som känns så naturligt och självklart
när man går och lägger sig, kan vara som bortblåst när man
vaknar... Igår låg jag och tänkte på min vikt och träning och
semestern och framtiden och lite till, och det kändes så självklart
att jag skulle börja träna på Nautilus, gå på en diet igen, börja
fundera på ev partnerskap och syskon till Alva (man blir ju inte
yngre...) och kanske t o m dra iväg på en sista-minuten-resa alldeles
själv för att samla tankarna och verkligen ge sig själv tid och
möjlighet att fundera ut vad man har för mål och vad man vill ha ut
av livet... Men konstigt nog så känns tankarna ganska avlägsna så
här på morgonkvisten ;-)
Nu på morgonen har jag redan hunnit med att tampas med Alvas
trotshumör, samt att de har ringt från jobbet och bett mig jobba
över i eftermiddag... Det finns liksom inte så stort utrymme för ens
egna tankar och funderingar i vardagen (oj, det lät ju nästan exakt
som rubriken på min blogg)...
Det som känns så frusterande är att jag ju faktiskt VILL komma fram
till meningen med livet, och trots att jag ofta känner mig nere och
nedstämd, så VILL jag ju leva och må bra...jag vet bara inte hur jag
ska bete mig för att komma dit! Och när jag känner mig off och det
mesta känns meningslöst, så har jag så svårt att ta mig ur det
känsloläget... Ibland kan man ju fundera på vad livet egentligen
går ut på och kanske t o m tycka att det inte är värt det, men
vänder man på steken och istället föreställer sig att man får
beskedet att man bara har några veckor eller månader kvar att leva,
DÅ skulle man verkligen få panik och böna och be om att få leva!!!
Life is complicated...

Alva som bebis...

Nostalgi...

Vintern som aldrig tog slut...

Idag har jag haft ont i huvudet hela dagen... Det började med ett
migränanfall som startade efter mitt besök hos kuratorn, så på väg
därifrån fick jag springa in på Apoteket och köpa migräntabletter
(Diclofenak). Huvudvärken släppte ganska fort, men nu ikväll fick
jag tillbaka den, så jag fick komplettera dosen med en Ipren också...
Den sistnämnda kan nog i och för sig bero på ett överintag av
socker; jag bakade en långpanna med Kärleksmums förut, och bjöd hit
M på fika... Han stannade dock bara en liten stund, för sen skulle
han till en kompis och kolla på film, så jag passade på att skicka
med honom några rutor, och resten frös jag in - det är ju
livsfarligt att ha såna liggande framme!

Förut badade jag och Alva, och sen satte vi oss i soffan och mös
lite. Efter en stund ringde telefonen, så jag gick ut i köket och
pratade med min kompis Camilla en stund (hennes 6-åriga dotter hade
brutit benet tidigare idag) och när jag kom tillbaka till
vardagsrummet hade Alva somnat ihopkrupen sittande i utrymmet mellan
soffan och väggen... Gullunge! Det var ju bara att bära henne raka
vägen in till sängen...

Nu ska jag kolla färdigt på House, och sen ska jag lägga mig och
läsa lite i min nya bok: "Familjens projektledare säger upp sig".
Sov gott allihopa!

Lillebror och Rex

Inatt drömde jag att jag var med barn!

Och det lustiga är att när jag vaknade så kändes det så himla
verkligt... Nu har jag ju levt i celibat en tid och ska ha min mens
snart, så några barn är det ju absolut inte tal om, men det är
klart att man tänker på att det vore trevligt för Alva att få ett
syskon... Både jag och M har ju tre syskon var, och man märker ju
vilket fint utbyte man kan ha av sina syskon. När mamma gick bort var
det jätteskönt att finna stöd i mina bröder, och jag tror inte att
det är idealiskt att växa upp som ensambarn; man blir nog ganska
ensam...och bortskämd ;-)
Samtidigt känner jag att jag blir 34 år i år, och det är ju inte
så lätt att bara gå ut och hitta någon att bli kär i, lära känna
och sen skaffa barn med... Det smidigaste vore ju att skaffa ett barn
till med M, så att Alva får ett helsyskon, men vi är ju inte ens
tillsammans längre...

Ja, ja... Det här är inget som jag orkar grubbla vidare på; det
kändes så lustigt med drömmen bara...

Ha en bra dag allihopa!!!

Skickat från min iPhone

Sylviakaka

Den här kakan bakade jag i torsdags och bjöd min älskade lillebror
på, så jag tänkte dela med mig av receptet - den är gudomligt god!!!

Som ni kanske har märkt har den senaste veckan gått käpprätt åt
he...e vad gäller min bantning, men med tanke på att jag har varit
sjuk och uttråkad och ätit onyttigt efter noga övervägande, så har
jag trots detta inget dåligt samvete. Det är väl bara att konstatera
att jag inte klarar av att äta sunt och nyttigt om jag inte följer
någon diet... Jag MÅSTE ha någonting att följa och pricka av för
att det ska funka!
Egentligen borde jag ju ge det hela en nystart imorgon, för då är
det ju både måndag OCH ny månad, men min inspiration är tyvärr
nere på 0... Börjar jag imorgon så känner jag på mig att jag
slutar på tisdag - tyvärr!!! Jag får nog ägna nästkommande vecka
åt att finna flowet igen, och hoppas på att motivationen ligger här
på lur någonstans...

Nu ska jag hoppa in i duschen, och sen väntar rysarfinalen i hockey
mellan USA - Canada (jag tror att USA vinner med 4-3).

Sylviakaka:

Vispa 2 ägg och 2 dl socker poröst. Häll i 1 dl vatten i smeten.
Blanda ner 2 dl mjöl och 2 tsk bakpulver, och rör till en jämn smet.
Häll smeten i en smord och bröad form (med kokos), och grädda
nederst i ugnen i 35-40 minuter. Låt svalna.

Glasyr:
Smält 100 g smör, 1 dl socker och 2 tsk vaniljsocker i en kastrull.
Rör sedan ner 1 äggula och låt smeten sjuda upp under omrörning.
Låt glasyren svalna något och tjockna till, bred den sedan över
kakan och strö över ca 1 dl kokosflingor.
Ät och njut!!!

Pysseldag...

Nötfärsbiffar i pepparsås

Idag gjorde jag egna biffar för första gången i hela mitt liv, och de blev jättegoda!

Jag rörde ihop 500 g nötfärs, 1 ägg, 1/2 hackad lök, 1 vitlöksklyfta, 3 msk chilisås, 1 tsk salt och lite vitpeppar, och stekte biffarna i margarin (ca 3 minuter på varje sida) i en stekpanna.

När de var klara la jag dem i en ugnsfast form och i stekskyn i stekpannan vispade jag ner 2 dl lätt creme fraiche, 1/2 dl vatten, 1 tsk soja, 1/2 tsk grovmalen svartpeppar och lite salt. Sen hällde jag såsen över biffarna och lät formen stå i ugnen (250°) i ca 10 minuter.

Till detta serverade jag kokt potatis och svart vinbärsgele.

Jättegott!!!

Vit chokladkokostårta

Sätt ugnen på 200 grader.

Smält 100 g smör på svag värme. Hacka 100 g vit choklad och rör ner i smöret. Låt smälta. Obs: det ska INTE koka. Ställ åt sidan och låt svalna i rumstemperatur.

Smörj en form och bröa med kokosflingor.

Vispa 2 ägg och 1 dl socker poröst. Rör ner 1/2 tsk bakpulver, 1 dl kokosflingor, 1 dl mjöl och smör-/chokladblandningen. Blanda ihop allting snabbt.

Häll smeten i formen och grädda i 200° i ca 15 minuter (tills kakan har fått en fin gyllenbrun färg). Lägg över kakan på ett uppläggningsfat och ställ kallt att svalna.

Rör sedan ihop chokladmoussen: smält 50 g smör och 100 g vit choklad på svag värme. Låt svalna.

Vispa 3 dl grädde.

Vispa samman 3 äggulor med 1/2 dl florsocker. Rör ner grädden och smör-/chokladblandningen så att det blir en fluffig smet. Bred moussen över den kalla bottnen och garnera med färska bär.