Känner mig nedstämd...

...och tror att det kan ha med mitt helgfrossande att göra. Eller
mensen. Eller tristessen... Jag bara grubblar och grubblar, men kommer
liksom ingenvart!
Som nu i helgen till exempel så har jag haft nagellack på mig, och ju
mer jag tänker på hur tråkig och opersonlig man känner sig på
jobbet med huvudbonad, likadana arbetskläder, inga smycken och inget
nagellack, så blir jag bara mer och mer sugen på att byta jobb. Trots
att jag egentligen trivs jättebra! Och jag vet inte alls vad jag
skulle göra istället...
Jag gillar tryggheten med att ha varit på samma arbetsplats i flera
år och känna arbetskamraterna hyfsat bra, och att bo kvar här i stan
där man har bott hur länge som helst, men samtidigt som det är
tryggt och skönt är det ju så jävla tråkigt och förutsägbart...
Det känns som att jag är lite vilsen för tillfället!
Jag vill allt och samtidigt ingenting... Förut var mitt mål med livet
bara att trivas hemma och på jobbet och med M, men nu vet jag liksom
inte längre vad jag vill ha ut av tillvaron...
Äh, det är ingen ide att sitta här och grubbla längre - jag går
och lägger mig istället!
Godnatt!

Skickat från min iPhone