Alva softar med en flaska välling, jag leker med mobilen och M är nere och eldar. Slapp lördag, med andra ord... Snart ska vi äta frukost och sen drar vi iväg på en utflykt till Kinnekulle, med engångsgrillen redo i bagageluckan. Mysigt! Sen har vi en del tråkigt att prata om också, för vi ska flytta isär... Jag vill inte skriva så mycket om det här, för det känns skitjobbigt och jag lipar hela tiden, men nu vet ni i alla fall. Och om ni inte hör av mig här på några dagar, så vet ni varför! Det är så tragiskt och jag älskar honom fortfarande, men det funkar inte - jag mår inte bra i det här förhållandet! Vi har försökt sååå många gånger och gett det så många försök, så det finns liksom ingen energi kvar hos någon av oss. Även om det var på mitt initiativ så hoppas jag att vi kan fortsätta vara vänner (klyschigt, men sant), för han är ändå den person som har betytt mest för mig i mitt liv! Även om jag inte kan leva ihop med honom, så vill jag att han ska finnas kvar i mitt liv. Jag vill absolut inte förlora honom för alltid! Sen är jag självklart också medveten om att man inte kan kräva vad som helst i en sån här situation och att man får leva med konsekvenserna av sina beslut, men jag hoppas att vi kan lösa det här på ett bra sätt. Det är ju inte så att vi hatar varandra, utan vi tycker ju trots allt fortfarande om varandra... Usch, det här är verkligen skitjobbigt!
lördag 4 april 2009
Morgonmys i soffan
Alva softar med en flaska välling, jag leker med mobilen och M är nere och eldar. Slapp lördag, med andra ord... Snart ska vi äta frukost och sen drar vi iväg på en utflykt till Kinnekulle, med engångsgrillen redo i bagageluckan. Mysigt! Sen har vi en del tråkigt att prata om också, för vi ska flytta isär... Jag vill inte skriva så mycket om det här, för det känns skitjobbigt och jag lipar hela tiden, men nu vet ni i alla fall. Och om ni inte hör av mig här på några dagar, så vet ni varför! Det är så tragiskt och jag älskar honom fortfarande, men det funkar inte - jag mår inte bra i det här förhållandet! Vi har försökt sååå många gånger och gett det så många försök, så det finns liksom ingen energi kvar hos någon av oss. Även om det var på mitt initiativ så hoppas jag att vi kan fortsätta vara vänner (klyschigt, men sant), för han är ändå den person som har betytt mest för mig i mitt liv! Även om jag inte kan leva ihop med honom, så vill jag att han ska finnas kvar i mitt liv. Jag vill absolut inte förlora honom för alltid! Sen är jag självklart också medveten om att man inte kan kräva vad som helst i en sån här situation och att man får leva med konsekvenserna av sina beslut, men jag hoppas att vi kan lösa det här på ett bra sätt. Det är ju inte så att vi hatar varandra, utan vi tycker ju trots allt fortfarande om varandra... Usch, det här är verkligen skitjobbigt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
men gumman.. åh va ledsen jag blir för er skull... hoppas ni haft en mysig dag iallafall...
hoppas vi kan höras nåt på msn snart.. vill bara tala om att jag alltid finns här för dig gumman.. jag lyssnar gärna.. KRAM KRAM
Skicka en kommentar