Vill du också vara med? Anmäl dig hos:
http://mia-caramia.blogspot.com/
Jag är ju dock ingen GI-fantast som ni nog känner till vid det här laget, utan jag är en hängiven Viktväktare och tänker fortsätta på den vägen. Däremot är jag inte alls insatt i nya ProPoints-systemet, så jag börjar med det gamla hederliga räknandet, och sen kanske jag dristar mig iväg till ett VV-möte och ändrar inriktning - upptäckte förut att jag hade fått ett mail från Viktväktarna med en rabattkupong = ett gratis första möte med vägning, inskrivning och material.
Idag är jag ledig och jag funderar faktiskt på att inte ens gå utanför dörren idag - visserligen skiner solen och det är ju inte helt onyttigt med frisk luft, men det känns som att det är typ 100 minusgrader ute och jag HATAR verkligen att frysa!
Dessutom känner jag mig lite småförkyld och hängig, så jag känner att jag inte har någon energi till att engagera mig i någonting över huvud taget...
Utöver detta så har jag känt mig så himla deprimerad de senaste dagarna...
Julen gick jättebra och var hur mysig som helst, men när man satt här hemma själv på kvällarna kom saknaden efter mamma ikapp en och det har varit jättejobbigt!
Igår frågade chefen på jobbet hur jag mådde egentligen och då började jag gråta, och när jag kom hem från jobbet och la mig i ett bad så började jag lipa igen...
Sen fick jag såklart världens huvudvärk och gick och la mig typ kl 21.00...
Jag har så himla svårt att se någon ljusning på tillvaron just nu - min kurator frågade mig hur jag ville att mitt liv skulle se ut för att jag skulle vara lycklig, och jag kommer verkligen inte på något bra svar. Okej om man visste hur man önskade att ens liv skulle vara - då skulle man ju ha ett mål att jobba emot, men jag känner ingenting... Just nu känns det som att jag aldrig mer kommer att bli lycklig; oavsett hur mitt liv gestaltar sig den närmaste tiden... :-(
Usch, vad deprimerande det här inlägget blev!
Förhoppningsvis är jag bara inne i en tillfällig svacka... jag avslutar nog här och återkommer när jag känner mig lite gladare!
1 kommentar:
Välkommen till Rivstart. Oavsett metod är detta ett sätt för oss tillsammans att få en bra start på det nya året. Jag funderar också på det du skriver sist i ditt inlägg. Ibland vet man inte vad som skulle vara ett bra liv. Man vet bara att man inte har det just nu, sånt tar tid. Känn ingen stress, rätt vad det är sitter du där och tänker: Såhär vill jag ha det. Fram till dess är det ju dessvärre bara att bita ihop och komma igen som det heter. Livet är inte alltid på topp. Då är det tur att vi har varandra. Kram och pepp på dig
Skicka en kommentar