... för idag är det exakt 1 år sedan mamma drabbades av hjärnblödningen! Jag kan verkligen inte fatta att det har gått ett helt år, samtidigt som det känns som att man har gått runt och saknat henne i minst fem år...
Jag har känt i hela kroppen att jag har gått runt och varit orolig och deprimerad inför den här dagen, och med vikten går det också käpprätt åt helvete! Men jag vet ju vad det beror på - tröstätning... Och den fina egenskapen har jag ju ärvt av min lilla mamma, så det kanske inte är helt av ondo; eller ja, mamma tröståt ju inte hela tiden, men hon var svag för kakor och godis, och det är ju jag med...
Jag blir så jävla förbannad på mig själv när jag inte kan ge faan i att äta en massa skit, trots att jag vet att jag mår dåligt av det! Och så blir det en ond spiral, för så fort man har ätit nåt onyttigt så mår man dåligt över det och äter ännu mer. Och när jag snackar om att äta nåt onyttigt så handlar det inte om att man har provsmakat typ 1 chokladbit, utan det är ångesten man får efter att ha ätit typ en halv påse gifflar och några pepparkakor och lite julgodis... utöver middagen och kvällsmaten...
Och varje morgon så tänker man att IDAG ska jag äta nyttigt och ta tag i det, och så går det jättebra till frukosten och på jobbet, men så kommer man hem och känner sig trött och uttråkad och sugen, och så börjar man rota i skåpen och tänker; nja, men imorgon sätter jag igång på allvar...
Och så är man igång igen...
Och så får man så fruktansvärt dåligt samvete för att man inte kan låta bli att mosa i sig en massa skit, och så känner man hur magen lägger sig i typ 3 valkar och känner sig misslyckad, fet och äcklig!
Ja, som ni hör så är jag inne i en "liten" svacka just nu!
Jag vet inte om det beror på mamma, höstmörkret, kylan, uttråkning, avsaknad av pojkvän, tristess, ensamhet eller vad faan det nu kan vara, men livet känns inte överdrivet meningsfullt just nu...
MEN samtidigt är det inte så illa som det låter, för jag gläder mig över Alva varje dag och jag längtar faktiskt efter julen. Och jag trivs på jobbet. Och jag har en underbar familj!
Jag längtar efter år 2010 - det ska faanimej bli ett riktigt bra år!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar