söndag 12 juli 2009

Vilsen...

...är precis vad jag är, och här kommer förklaringen:

Å ena sidan vill jag så gärna gå ner i vikt och känna mig smal och snygg och må bra, och å andra sidan orkar jag inte engagera mig i vikttänket.
Är jag sugen på att äta en chipspåse vill jag kunna äta en chipspåse, och då vill jag verkligen inte ta ett glas vatten och ett äpple och gå ut på en promenad för att få bort suget...

Å ena sidan tycker jag att det är jätteskönt att bo i hus och slippa alla irriterande grannar, och å andra sidan saknar jag att bo i lägenhet och därmed veta att jag kan duscha hur länge jag vill utan att riskera att varmvattnet tar slut...

Å ena sidan tycker jag att det är helt okej att vårat hus ligger endast 20 minuters bilfärd från stan, och å andra sidan hatar jag att pendla 40 minuter fram och tillbaka varje dag till jobbet, och bensinen är dyr och det är dyrt med 2 bilar och två billån...

Å ena sidan känner jag att jag är nöjd med 1 barn och jag längtar absolut inte tillbaka till spädbarnstiden, och å andra sidan känner jag att jag inte är "färdig" än och kan absolut inte förmå mig till att ge bort spjälsängen, babysittern och alla urvuxna bebiskläder...

Å ena sidan älskar jag mitt jobb och mina arbetskamrater, och å andra sidan HATAR jag att jobba varannan helg...

Å ena sidan är jag en övertygad vegetarian sedan 15 år tillbaka, och å andra sidan har jag börjat fundera på att börja äta små djur igen... Jag är så himla glömsk och ofta deprimerad, så jag kanske saknar en massa viktiga ämnen i min kropp... (hmm, även om jag funderar på detta så skulle jag nog aldrig klara av att förmå mig att stoppa en köttbit i munnen, jag ryser av obehag bara jag tänker på det...)

Å ena sidan känner jag att livet tappade sin mening när mamma dog, och å andra sidan känner jag att jag MÅSTE finnas till här för min dotter och ge henne en så fin uppväxt som hon är värd. Jag vill kunna förmedla den känslan av trygghet som mamma gav mig, men hur ska det gå till? Saknaden är så stor...

Å ena sidan vill jag klippa av mig håret och å andra sidan vill jag ha långt hår...

Å ena sidan känner jag mig misslyckad i mitt förhållande med M - vi har varit tillsammans i 9 år snart och vi har bott ihop, bott isär och bott ihop igen, och vi har förlovat oss, tagit av oss ringarna, tagit på dem igen och tagit av dem... och å andra sidan känner jag att jag inte vill släppa honom och det vi har tillsammans. Trots allt betyder han så fruktansvärt mycket för mig i mitt liv!

Å ena sidan vill jag testa någon ny diet, typ GI och å andra sidan känner jag att det är Viktväktarna som är min grej - det slutar väl med att jag skiter i alltihop!

1 kommentar:

Helen sa...

oj va ska jag säga... det svänger lite om man säger så.. fast när jag själv börjar tänka så är det mycket som är lika för mig åsså.. är det en tjejgrej tror du... hmm... kram