Imorgon börjar mitt nya liv!

Nu finns det ingen återvändo; jag har registrerat mig på GI VIKTKOLL och börjar min resa mot ett nytt smalare liv imorgon...

Jag kan inte påstå att jag är en övertygad lågkolhydratkost-anhängare, för jag är ju verkligen insnöad på Viktväktarna, men jag är beredd att ge det en chans.

När jag började med Viktväktarna senaste gången (för 3 månader sen) vägde lilla jag 71,5 kg och idag väger jag 73 kg!!! Nu måste jag verkligen göra något åt det här...

Det som jag alltid har tyckt är bra med Viktväktarna är att man kan äta allting; även godis, kakor, snacks m m, men nu börjar man ju fundera på om det inte är just det som gör att man fortfarande är en tjockis, 32 år gammal...

Man kanske borde börja omvärdera sitt tänkande och se till att bli av med sockersuget innan man gör något annat - och det är ju till stor del det GI-metoden går ut på; att man ska äta bra mat som håller blodsockret på en jämn och balanserad nivå.

Jag har förresten läst ut Ola Lauritzons GI-bok också, och den var jättebra och lättläst. Jag fastnade speciellt för ett kapitel som hette "Gi-metoden i förhållande till andra viktminskningsmetoder" och där kunde man bl a läsa det här:

"Det finns uppskattningar på att nio av tio som bantat med lågkalorimetoder misslyckas med att behålla sin lägre vikt sex till tolv månader efter dieten. Förklaringen ligger i att de flesta bantningskurer utgår från helt felaktiga grunder. De går ut på att man ska minimera fettet i kosten och till stor del ersätta det med kolhydrater eftersom det senare innehåller färre kalorier per gram. Denna metod är så väletablerad, närmast okränkbar, att det krävs ordentligt med fakta och bevis för att övertyga om hur felaktig den är.

Problemet är att lågkaloridieterna riskerar att lämna dig utan tillräckligt med näringsämnen, eftersom du utelämnar måltider och viktiga ingredienser i maten (bland annat livsviktiga fettsyror). Dessutom stör upprepade bantningskurer kroppens insulinkänslighet och riskerar att bli en inkörsport till fetma. Alla vi som delar ödet att ha försökt banta enligt någon lågkalorimetod, vet att vi ofta (ganska smärtsamt) initialt lyckats tappa några kilon, men att vi därefter ganska snabbt har gått upp kilona igen.

Kalorier från olika livsmedel påverkar dessutom kroppen väldigt olika, något som lågkalorimetoderna sällan tar hänsyn till." (sid 111-112)

Nu när jag äntligen har bestämt mig för att ge GI-metoden en ärlig chans, så står jag istället i valet och kvalet om jag ska börja äta kött/kyckling/fisk eller om jag ska fortsätta min bana som vegetarian. Alltså, jag är så fruktansvärt less på alla begränsningar som den vegetariska kosten utsätter mig för, men samtidigt är det ju en så stor del av min identitet... Jag har varit vegetarian i snart 15 år, och det känns helt overkligt att jag skulle kunna gå på restaurang och beställa in dagens fisk till exempel. Samtidigt så vill jag verkligen kunna göra det!

Jag tror helt ärligt att jag kommer överge min vegetarianism ganska snart, men jag måste nog förbereda mig psykiskt på det ett tag till bara... Men vem vet, imorgon kanske jag köper en förpackning fryst kycklingfilé efter jobbet... Hmm...

På tal om jobb, så tar ju min semester slut om ca 6 timmar... Åh, jag skulle verkligen vilja ha några veckors ledighet till! Samtidigt sitter jag inte här och sliter mitt hår och är deprimerad för att det är jobb imorgon, för jag trivs ju trots allt jävligt bra på min arbetsplats, men det är ju så himla skönt att slippa ställa väckarklockan på kvällen när man går och lägger sig! Hur som helst, imorgon ringer väckarklockan kl 04.45 och det är bara att gilla läget :-)

Ha en bra kväll, mina vänner!

Ps: är det någon som har några bra tips och råd och idéer att ge mig angående GI-kost, så hör gärna av er - just nu suger jag åt mig information som en svamp...