Förut åkte jag, Anders och brorsan ut till minneslunden med en rosa ros och tände ett ljus, och medan vi stod där och filosoferade lite började solen plötsligt skina jätteklart! Undrar om det var mamma som visade att hon var med oss? Jag letar tecken i allt nuförtiden... Visst MÅSTE det väl vara så att det väntar något annat efter detta - vad är annars meningen med allt? Nu ska jag gå ner och dricka lite kaffe, sen ska jag och Alva ta en liten promenad, sen ska vi skjutsa M till tåget (han ska till Stockholm på kurs genom jobbet) och sen ska jag och Alva bada innan vi går och lägger oss. Ska hinna hjälpa Anders att mangla 2 dukar däremellan också...
På tal om nåt helt annat så MÅSTE jag ta tag i min vikt igen, men jag är sååå fruktansvärt omotiverad! Och samtidigt vet jag att jag kommer hata mig själv för min lathet när det blir varmare ute och man ska kasta av sig kläderna... Jag orkar bara inte tänka på att räkna points - man kanske ska testa GI för veggisar?! Får nog läsa på lite om ämnet på nätet ikväll...
1 kommentar:
fin minneslund..
jag är helt med på att nåt måste det finns därefter.. å säkert var det er mamma som skänkte er en stänk sol... kram kram kram..
Skicka en kommentar