Efter 4 dagars omåttligt sockerintag är det nu dags att koppla på vikttänket igen... Hujedamej, vad jobbigt det känns - motivationen är som fullständigt bortblåst! Gjorde ett tappert försök att börja redan igår, men det sket sig direkt efter frukosten. Hoppas det går bättre idag!
Usch, igår hade jag en riktig deppdag och grät flera gånger. Första gången det brast var när lillebror ringde och berättade att kyrkan hade meddelat att mamma är nedgrävd nu. Det är ju det här man har gått och väntat på, men det kändes ändå som ett slag i magen och kändes skitjobbigt! De hade grävt ner askan redan den 3 april, men de hade visst som policy att inte meddela anhöringa förrän en tid efteråt, så att man inte ska kunna se vart de har grävt i jorden. Nu känns det verkligen mer definitivt, så nu kanske det blir att man åker till minneslunden lite oftare. Brorsan skulle dit i helgen, men jag jobbar så jag får se när jag åker dit. Jag ska ju definitivt dit nästa söndag när det är Mors dag!
Åh mamma, jag saknar dig så fruktansvärt mycket!!!
1 kommentar:
åh gumman.. kramar om i massor..
Skicka en kommentar