Tack alla ni som skrev och berättade att ni gör likadant som jag! Självklart är det ju tragiskt att höra att fler beter sig som mig, men samtidigt är det så skönt... Det är ju helt klart ett helt idiotiskt sätt att behandla sig själv och sin kropp på, men när attackerna väl kommer är det ju så svårt att stå emot...
Igår tog jag med mig Alva ut och gick en långpromenad på nästan en timma - vad skönt det var! Men tyvärr låg ju ångesten där och tryckte i bakhuvudet... Men det känns som att den är under kontroll idag, så det känns ändå helt okej!
Idag ska jag gå fram till stan och lämna in en grattishälsning och ett kort på Alva till lokaltidningen, så att annonsen kommer med på fredag när hon fyller 2 år. Tänk vad stor hon blir, min lilla prinsessa!
Efter det ska jag nog åka ut till mamma en sväng och hälsa på. Tänkte först att jag skulle väga mig därborta, men efter svullandet igår plus att jag ska ha min mens typ imorgon, hoppar jag nog över vågen den här gången... Vill ju inte ha ett plus...
Förresten, är det ingen som har något att säga om puls- och kaloriklockan jag frågade om häromdagen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Som en kommentar till ditt inlägg igår...Jag är likadan! Blir så less på mitt allt eller inget-tänk. Att det ska vara så svårt att bara fortsätta på den smala vägen trots ett snedsteg!
Men, vi kämpar på!
ja visst går tiden fort.. kan inte fatta att mina små är 1 å 3 år redan
vill tipsa dig om en tävling där du kan vinna massa smink mm. för att vinna så ska du leta upp en bild från 2007 som är ditt bästa minne och skicka det och en motivering till louise: louisesa.blogg@hotmail.com
märk med "mitt bästa minne"
en länk till tävlingen och louise blogg kommer här:http://louisesa.blogg.se/1209339116_tvlingens_pris.html
så var med å tävla det är ju så mkt härliga priser..
kram Helen
Skicka en kommentar