Vi blev kvar hemma hos M en natt till! Noel var inne och lekte med grannen till strax efter kl 19.30 och Alva hade en kompis här till kl 20.30...
Och med handen på hjärtat känns det lite vemodigt att flytta härifrån igen :-(
Känslorna finns inte där för att vi skulle bli tillsammans igen, men tvåsamheten känns ju så självklar! Att man hjälps åt och bara finns där för varandra... Det är tufft att ha ensamt ansvar de veckorna man har barnen, och det är fruktansvärt ensamt de veckorna man är utan dem! Men det måste ju bara funka...
Mycket är ju såklart en vanesak också - det kommer säkert att kännas bättre om några dagar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar